numberfive

Kom precis hem från Berns. Måste ta lite hänsyn nu när jag bor ihop med mamma några dagar (för att underlätta flytten) så vi bestämde att vi skulle ses hemma halv tolv. Jag gick hem som en snäll flicka, på Berns var festen i full gång men jag gick som sagt. Tror ni mamma är hemma? När jag ringde hörde jag bara hennes skratt och så sa hon "men jag trodde inte du skulle hålla tiden såklart?" Alltså, när har jag inte hållit tiden? Man är väl duktig? *Duktig* Så nu sitter jag alltså och väntar på att mamma ska komma hem från sin utekväll. Vem hade trott det?

Håller på att packa.

Var ute igår. *otippat* Såg Stockholm Beat Connection. Dom är fan inte dåliga. Trodde golvet skulle gå sönder. Stod i mitten av 100tals skrikande, dansande människor och kände mig trygg. Kom dit vid tio efter att ha spenderat hela eftermiddagen i Studio 1 på SVT dit jag tog med mig mina kidz för att kolla på genrepet av Lets Dance. Vi var hemma hos dom också och käkade sushi och lekte med leksaker. Jag sa hejdå vid halv tio och återvände till mitt liv som vuxen. Eller också var det då jag gick tillbaka till mitt standardläge: 17, oförstörd och på. På allt. 

Mer fest, mer lek, mer dans. Lovin it!

Onsdag: Oasis i Globen. Älskade varje sekund. Älskade att stå mitt i publikhavet och känna basen. Älskade att stå i baren med ryggen mot scenen och veta att om jag vände mig om så såg jag Liam. Älskade att höra Don't look back in anger och veta att det var på riktigt, att det var live. Jag skiter i alla överkryssade getingar och dåliga recensioner. Oasis, jag älskar er, ni var det bästa. Sen gick vi på efterfesten på Marie Laveau. Även det jävligt roligt, särskilt eftersom jag tydligen kände hälften av alla som var där. Fiola, vi var bäst.

Idag tog min fina kompis John med mig på Soundtrack of Our Lives som han jobbar med. Stod längst fram på Circus och kände basen genom hela kroppen, den bästa känslan jag vet! När dom spelat klart satt jag på scenen och kollade på John och dom andra när dom rev och sen drog vi till Lydmar där det först var vanlig efterfest och sen efter-efterfest i en svit. Kändes som att Ebbot blev lite förvånad när det började ramla in mer och mer folk... 

Igår drog jag upp till Trysil och överraskade Lillebror på hans födelsedag. Hans min var ju priceless när jag sprang in på puben längst ner i backen. Sen körde vi puder hela dagen och på kvällen gick vi ut. Först middag på SAS och sen ut på after ski. Axel firade storstilat i kaninmask och passade på att dricka upp hela Norges spritreserv. Underbart! 

Nu står hon här brevid mig, lilla fina Bonnie! Har varit ute i backen och åkt med Erik. Var bara där i typ två timmar men det var rätt lagom. Är fortfarande trött sen igår. Kim har fyllt 25 och hade fest. Sjukt roligt att träffa alla igen!! Vi kom överens om att vi saknar Voice mer för varje dag som går, kändes skönt att veta att jag inte är den enda som gör det. Blev rätt mycket vodka så idag orkade man inte så mycket. 

Jag: Alltså, jag vill ha en sån där kaptensjacka. 

Träffade mamma idag. 

Har sovit fyra timmar, vaknade vid fem och vred på mig så mycket att jag istället gick upp och städade hela lägenheten. Är väl ångesten som river sönder mig. Men idag kommer mamma hit. Jag har lovat att möta på stationen och bjuda på middag. Mysiga gulle-mamma! 

Åkte bräda igår mellan tolv och 22. Jävligt roligt faktiskt. Jag älskar snowboard, särskilt Tobbes. Hade time of my life. Sen hade jag och Erik after ski på Stureplan. 

Jag minns när jag satt på planet till New York och mitt bröst kändes som att någon tryckte det inåt och mina lungor blev mindre och mindre och hur mycket jag än försökte fick jag inte ner någon ny luft i dom. Jag minns att jag log ansträngt åt frågan hur jag mådde och jag skyllde antagligen på lufttrycket. Jag kände mig som en dåligt skriven kärleksnovell där det står saker som "jag saknar dig så att det gör ont". För det gjorde jag verkligen. Ibland inbillar jag mig att jag fortfarande gör det. 

Igår var jag på Grammisgalan. Jag åkte dit för att se Robyns hyllningsgrupp och Timos samarbete med In Flames. Jag njöt av varje sekund. Älskar att vara på plats, vara där. Har aldrig varit på nått sånt här utan att jobba, det var mysigt. Mest för att jag var där ensam och bara satt och tog in allt. Tog in det svepande strålkastarljuset, tog in när kamerakillarna klättrade upp i riggen på sina tunna små repstegar, tog in det öronbedövande dånet av den inledande musiken. Jag älskar tv.

Precis när man släpper taget om vissa människor och känner att dom liksom förpassas till minnet, på ett bra sätt, så det helt plötsligt inte gör ont att tänka på dom längre utan det känns bara som vem som helst, då är det som att dom känner av det, som att det sticker till i dom och dom helt plötsligt tänker att jag undrar vad Anna gör nu och så hör dom av sig och så hoppar mitt hjärta över ett slag för allt kommer tillbaka och sköljer över mig hårt och skoningslöst och allt som jag hade lagt bakom mig hamnar helt plötsligt mitt framför ögonen istället och det gör att det blir jävligt svårt att se något annat på ett tag för det ligger liksom där och är i vägen.

Idag är det fest. Sitter här i min nya julklappströja som det står HMS Trossö på och känner mig som en riktig sjöman. Lyssnar på Blümchen också. Kom på att man gjorde det nån gång där runt -99. Tänkte att den låten var skitbra den där Heut' ist mein Tag men nu när jag lyssnat lite så märker jag ju att den suger. Så det var ju tråkigt. Hade varit kul om det hade varit bra, då hade jag kunnat bränna en sån där retroskiva till förfesten. Nu börjar nån duett med E-type också. Eurodisco är inte särskilt bra någonstans känner jag, men jag älskar Spotify som gör att jag kan lyssna på vilken skit som helst utan att behöva ladda hem det och låta det ta upp plats på min hårdisk. Vore ju förjävligt om jag inte hade plats att klippa för att hela datorn är full med AbsolutePartyMusicSuperHits från 1998. 

Vid Mariatorget.

Förra veckan var jag i Linköping med grymma Agnes och prodbolaget hon jobbar för. Jobbade med Halv åtta hos mig (Tv4) 9-01, fyra dagar i sträck. Körde masa bil, bodde på hotel och skrattade ihjäl mig flera gånger om dagen. När jag kom hem på torsdagsnatten sov jag fyra timmar, sen drog jag till Anglais och jobbade med WeSC's stora event tillsammans med mitt älsklingseventföretag. I luv U! Vi flyttade helt enkelt in på Anglais, en kvart från min lägenhet, hela gänget. Jobbade 8-24 på fredagen och 06-04 på lördagen. Söndagen ägnade jag åt min älskade pappas födelsedag innan jag gick hem och avled, måndagen förflöt i dimma. Igår gick jag upp fem och blev hämtad för att åka till inspelningsplatsen och göra "behind the scenes" på E-types nya video. Jag kom hem för en halvtimme sen, 27 timmar senare. Har galen träningsvärk i armen av att filma 24 timmar i sträck men samtidigt har jag träningsvärk i magen av allt skrattande. Nu ska jag sova, om 10 timmar ska jag vara på Rosenlundsteatern och köra ljus på Agnes Julcabbaré och när jag är klar med det kommer bästa bästa lillebror!