numberfive

fredagen var en klass för sig. det började klockan fyra med bar på skolan, där vi visade hur man festar riktigt jävla ordentligt, men klockan sju stängde dom så då drog vi till systemet och uppgraderade. sen hem till mig där urspårningen började. haha! festade med klassen i några timmar, sen kröp dom hem till sig själva och jag fortsatte festen på egen hand. bästa msn-axl och jag körde emofest av det tyngre slaget, lifesaviour!
thanks for the memories even though they weren't so great.  he tastes like you only sweeter... hahahaha! kunde fan inte ha sagt det bättre själv.

den här dagen toppar. har varit på stan hela dagen och gjort intervjuer. sjukt kul! jag har alltså börjat skolan, medieskolan. vi är nio i klassen och vi är asroliga. lektionerna är roliga, övningarna är roliga och allt känns så jävla bra! kommer säkert tycka annorlunda sen, har ju trots allt bara gått en vecka...

kom nyss hem från min dansklass på gymmet. varför har jag inte gått dit tidigare? jag älskar ju att dansa. men amanda, det var inte som på kulturpalatset, ingen ville bygga koja bakom stereon... kan ju vara för att jag är 21 nu och inte tolv men jag gissar att dom är lite tråkigare än oss bara.

imorgon är det fest på min skola och eftersom jag har tränat får jag äta choklad nu. GRATTIS LIVET!

jag lyssnar på musik jag lyssnade på förut och läser saker jag skrev för längesen, det är lördag, klockan är elva och jag tänker snart sova för jag kan nästan fortfarande inte röra mig sen igår [axl, du kommer kommentera det här inlägget med "du är så jävla emo kate"] och jag skulle kunna öppna min champagne och dansa på gatan istället men det är liksom fel gata, det är fel stad, eller det är inte fel stad, för den är ju fortfarande den samma, även om inte du är det.

igår kom jag tilbaka till stan efter tre dagar i dalarna med mina barn. vi gick på sommarland, åkte segelbåt och åt tio glassar om dagen. vi hade superkul! <3 det enda som var synd var att jag inte hann träffa några människor hemma men jag åker ju igen på fredag så det löser sig. min mobil är sönder också, så när jag behöver prata med någon betyder det at jag måste leta upp den personen och ta det öga mot öga. hej åttiotalet! igår behövde jag prta med sofia så jag gick till jobbet och hoppades att hon var kvar, det var hon och det var jag också visade det sig. vi gick för att ta en öl som blev två som ledde till en galen kväll på stan. imorse var vi två lik som gick och jobbade. så jävla kul! skönt att vara tillbaka i stan igen liksom... haha!

på måndag börjar skolan och jag får tillbaka min mobil. SPÄNNANDE!

läser fridas blogg och skrattar. min bror tog verkligen en brassestol och satte sig och kollade när vi målade. han slog på sin musik, tog fram sin öl och sen flinade han och frågade om det gick bra. och det var väl klart som fan att det gjorde, hur kunde det inte? det var ju vi som gjorde det! jag saknar det.

och det är ett jävla framsteg för mig att sakna något som hände förra veckan istället för förra året.

har haft time of my life. amanda, johanna och maja lämnade precis byggnaden efter en helg av sång och lek, skratt och dans och en jävla massa fest! i fredags hade vi sönder staden, igår var vi lite mer sofistikerade... HAHA! undrar vad som är up for tonight, eller snarare vem.

har även varit hemma och lekt en vecka med amanda och frida. JÄVLIGT NICE! orkar inte återge allt här av risk för avundsjuka blickar men vi hann med en hel del. har också provat på målaryrket, inget för mig helt klart.

om en vecka börjar jag skolan. då är det dags att skärpa till sig. va?

jag och micke drog till tensta och lekte med aaron i fredags. igår tog vi bilen och körde till uppsala, lekte där några timmar med bröderna norén och sen falun och nisse! sen körde vi hem. lyssnade på 10 years, lamb of god, bullet for my valentine och taking back sunday hela vägen. två ipods med världsklassmusik. bästa roadtripen i livet!

snart kommer frida! wawawiwaaaaa! sen amanda och sen är allt som det ska vara! <3 <3 <3

går och handlar i min södermalmhoodie, känns lite som att stå i aik-klacken med en bajentröja men det får vara så. snart ska jag träffa nic och det är ju alltid lika roligt! sen ska jag åka båt. det är så jävla nice när båten går från strömkajen och staden badar i sol och man åker liksom där i från i slowmotion. sen nacka strand, gåshaga och sen är man ute på havet och åker sida vid sida med finlandsfärjorna. min största skräck när jag var liten var båtmotorer, stora alltså, undevattens. jag vågade aldrig bada vid färjeläget för jag trodde att motorerna skulle gå igång och suga in mig under färjan. jävla idiot? att åka in till stan sen känns precis lika bra. snart börjar skolan, men först micke och sen amanda och frida. <3

jobbade till fyra och sen gick jag på stan. köpte en tröja och åkte hem. ringde lite folk men alla är ju så jävla sega. till sist fick jag veta att det var grillfest i spånga så jag åkte dit! SÅ JÄVLA KUL! jag kände bara jojje men hans kompisar var roliga och jag fick vara dj. dansade mest och bäst haha! klockrent!

idag har vi solat på en strand i vällingby. sweet! och jag är tydligen ledig imorgon också. lyckan i livet! <3

sommar 2006: jag satt i bilen på väg till hamnen och tryckte på rewind så fort låten var slut. jag hade inte lärt mig hur man satte ipoden på repeat men jag tänkte att det var värt att vara utan batteri resten av veckan för jag ville bara höra låten om och om igen. och jag tyckte att den där veckan var den bästa på hela sommaren för jag bodde i en segelbåt. och på dagarna satt jag längst fram och dinglade med benen och vinkade till alla som seglade förbi och på kvällarna dansade jag på bryggorna där vi lade till. och vi stannade faktiskt och sov vid pripps blå bryggan, ja där dom spelade in reklamen. och jag gick mellan dom där sjöbodarna och jag var längst upp på berget vid fyren och jag var liksom sommaren.

och jag lyssnade på samma låtar och jag tänkte samma tankar som jag gör nu.

idag har jag byggt koja. jag stod alltså i gummistövlar och levi's ute i skogen med massor av brädor, en hammare och världens bästa barn. kojan är hur stor som helst och sitter ungefär 1.5 meter över marken mellan fyra träd. just nu finns det bara ett golv men jag räknar med att det är ett slott innan vi är klara. skönt att jag gör precis det man ska göra på sommarlovet. skönt också att det inte är mitt sommarlov utan faktiskt mitt jobb. HAHA! jag förstår om avundsjukan är svår att bära.

<3 <3 <3

igår stod jag i köket i det stora gula huset och såg vaxholmsbåtarna gå förbi utanför fönstret samtidigt som bullarna gräddades och kidsen dansade omkring mig. då kom jag på att jag lever i klyschan, i den riktiga sommarsagan, och ni som känner mig vet att jag kanske skulle ha tyckt det var lite jobbigt med allt gulligt och trevligt men vet ni, jag tyckte det var helt underbart! jag kände mig så jävla nöjd, så rakt igenom glad!

jag tror i och för sig att det berodde mycket på att jag åkte hem till rättvik i helgen. det var verkligen det bästa jag kunde göra. jag omvärderade så himla mycket på bara 24 timmar. mest sånt som gäller mig själv och vad jag tänker på, så egentligen kunde jag väl ha rett ut det var som helst, men nu blev det så konkret att jag har lagt energi på helt fel saker. och jag tänker inte låta det ta över igen oavsett hur historien utvecklar sig. been there, done that. verkligen.

jag hatar att av misstag komma åt mobilen i väskan så att när jag tar upp den lyser den och lurar mig att tro att någon har ringt eller skickat ett sms. jag har mitt mantra på repeat. big girls don't cry. och jag är fan en big girl, jag är 21 år och jag borde alltså inte ha gråtit på 11 år minst. förra året kunde jag faktiskt säga att det var sant. nu verkar det som att jag tar igen for old times. inte så att jag gråter men det känns hela tiden som att jag borde göra det. och maja skriver att hon drömmer om att jag gråter. kan det bli tydligare?

ikväll är det tio orsaker att hata dig på tv. det kan ju bli lämplig inspiration.

Varför kan inte jag vara lite mer som du? När människor runt omkring mig beskriver mig så får jag alltid höra att jag är så rak. Du är så ärlig Anna. Ibland får jag höra att jag är elak men det där är så jävla hårfint. Det är ju en självklarhet att man inte är snäll om man är ärlig. Sanningen gör ju ont i nio fall av tio. Du verkar vara så trygg i dig själv. Så säker. Självsäker? Man ska lita på sig själv. Vägen till välbefinnande är att tro stenhårt på att man är lite bättre än alla andra. Gör man inte det är det ju helt meningslöst att ens öppna munnen, om man ändå tror att någon annan kan formulera det bättre. Det känns som att du är så målmedveten och framåt. Man kan inte tänka på det som har varit för man kan ändå inte ändra på det. Det går inte att backa tiden säger jag tills folk blir irriterade och säger att alla inte kan vara easy going hela jävla tiden.

Men på sista tiden har jag tänkt mer och mer på saker som har hänt förut än någonsin. Jag har lyssnat på gamla samtal i mitt huvud tills jag inte ens hört om någon faktiskt försöker säga något här och nu. Jag har spelat upp gamla händelser tills jag inte längre har sett att nya spelas upp framför mina ögon hela tiden. Jag har blivit både blind och döv för vad som händer runt omkring mig. Och allt det bottnar i att jag inte är lite mer som du.

För jag vet att jag är allt det där som folk faktiskt tror att jag är och jag är det tack vare er. För ni har lärt mig hur allt fungerar, hur man ska vara, hur andra är. Och ändå blev Du så annorlunda. Så lik mig, så rak, så ärlig, så framåt men utan spärrarna. Du är helt utan spärrar för dina egna känslor. Du gör det som känns rätt för stunden och sen ger du fan i att tänka på hur du kommer känna imorgon. Det får du ta då. För man kan liksom alltid ändra på framtiden men man kan aldrig backa tiden. Så varför kan jag inte vara lite mer som du?

the rocket summer <3

utdrag ur telefonsamtal med pappa
jaha, hur är det hemma då?
jo bra, det är mycket fåglar bara
jaha
ja, vi funderar på att dränka fågelfrön i arsenik och kasta till dom

hahaha! jag saknar min familj!


snart kommer david hit. david är jättebra!
men jag saknar att maja inte bor här längre!

jag spelar samma scen om och om igen fast jag kan den utantill. sen smälter den ihop med mina minnen och så ser jag dig och mig istället.

för vi gjorde precis samma sak.

och jag skulle kunna skriva en hel sida om hur det kändes och hur du såg ut och vilken musik som spelades och vad du hade på dig och var vi var, men jag orkar inte. eller jag orkar, men jag vill inte att du ska läsa det. inte för att du skulle göra det iallafall, för det orkar inte du...