skrivkramp?
jonna frågade mig idag varför jag slutat blogga och jag svarade sanningsenligt att det händer för mycket i mitt liv just nu. man skulle ju kunna tro att det är då man vill skriva och liksom dela med sig men sånt ligger inte för mig. jag är mer en sån som bloggar om singelångest och livskriser när jag känner att livet snurrar för sakta. hoppas alla är nöjda med den läsningen. om inte kan man ju läsa blondinbellas blogg istället. jag känner för övrigt att jag verkligen har kapacitet att jämföra mig med henne. HA HA!
jag och jonna var förresten på söder och åt middag idag. det var trevligt. vi drack vin och var vuxna. och för att spä på det ytterligare ska jag nu skriva en att göra-lista. mina att göra-listor brukar bli rätt långa men det är bara för att hälften av alla punkter består av "-höra av mig till [valfritt namn]". nu kan ju det verka som att jag liksom betar av mina vänner och hör av mig pliktskyldigt ungefär en gång i månaden för att jag måste. och jag kan väl bara säga att, ja lite så är det ju. HAHA! nej, så är det ju naturligtvis inte. det är bara det att när jag jobbar så hinner jag inte med mer än ett sms där det står "vi borde ses" och därför skriver jag sen upp dom jag hört av mig till och ringer/smsar och bestämmer tid och plats för det här mötet. enkelt, smart, effektivt. jag är en social superstar av hög klass om jag får säga det själv.
tyvärr tycker nog inte andreas det efter att han kom fram till mig på stureplan i fredags och hälsade. personligen tycker jag det är lite svårt att komma ihåg hur någon man träffade backstage på hultsfred i juni ser ut, även om jag naturligtvis för den skull inte glömt personen, men det tyckte inte andreas. och trots mitt förlåt-sms så säger jag det nu även här: andreas, jag kom ihåg dig, jag hade bara glömt hur du såg ut. och till mitt försvar kan jag säga att jag inte var så svår att känna igen eftersom jag hade exakt samma kamera i handen i fredags som jag hade varje vaken timme på hultsfred.
out.