numberfive

nytt år, nya misstag.
jag måste lära mig att öppna mig. jag tror jag skriver det varje månad. eventuellt varje vecka.
men jag måste skriva det för jag tänker på det hela tiden.
det känns som att jag liksom börjar lite när jag skriver det.

(men jag vet ju att det inte är så.)

och det är ju bra. att jag liksom är lite på väg.

(men jag vet ju att jag inte är det.)



och jag måste lära mig att släppa grejer. sist tog det sex år.
och det jag kände då borde jag kunna känna igen utan att göra om samma sak.
för jag vet ju hur jag kände och varför. jag kände mig tom. som att det var över.
jag vet inte varför jag behöver det så starkt, jag vet ju exakt vad som kommer efter.
men jag behöver det. och jag kommer att döda mig själv om det tar sex år igen.
jag kan inte vänta tills jag är 26. ja, jag vet att jag är 21 nu.
men det har redan gått ett år.
det har redan gått. ett. år.